Så, då kommer det som vi väntat på. Vad pysslar Mike Portnoy med nu när han inte har Dream Theater? Jo, detta! Denna självbetitlade EP ger oss ett smakprov på vad som komma skall. Tillsammans med Russel Allen (Symphony X) och tre andra snubbar som jag inte känner till (tyvärr) släpps denna hårda, progressiva (litegrand) och ganska arga platta.
De öppnar med trumfkortet (i min mening) “Psychosane”. Stenhårt, välspelat och med ett härligt groove. De avslutar 22 minuter senare med “Black Sabbath’s” “Mob Rules”. Resan dit är ganska exakt vad jag väntat mig. Portnoy’s fantastiska trumspel kombinerat med Allens “nästan growl” som verkar komma ifrån lungorna, snarare än strupen. Ep’n har en lite punkig attityd men det hindrar inte att lite “Queen-liknande” körer smyger sig in. Det finns härligt malande riff (“Hit the Wall”) men det räcker inte riktigt för att tillgodose mina förväntningar. Låtarna är inte tillräckligt starka, helt enkelt. Men detta är en debut. Detta är en EP. Jag ger inte upp hoppet om att Mike Portnoy kommer att lyckas utan sitt forna band, ännu. Tyvärr kan jag inte ge detta släpp mer än en trea i betyg.
Betyg: 3/5
/Marcus
0 kommentarer:
Skicka en kommentar